Biodrivmedel granskas i ny rapport

På måndagens seminarium om biodrivmedels klimatpåverkan presenterade forskaren Pål Börjesson den nya rapporten ”Livscykelanalys av svenska biodrivmedel”. Biobränslena har analyserats ur ett livscykelperspektiv samt i förhållande till varandra och till de fossila alternativen bensin och diesel. Resultatet visar att biobränslen ger mellan 67 och 148 procent mindre växthusgasutsläpp jämfört med fossila drivmedel.

Biodrivmedel är drivmedel som tillverkas av förnyelsebara råvaror i form av biomassa. Idag står biodrivmedel som är tillverkade av svenska råvaror och import av sockerrörsetanol för cirka fem procent av den totala användningen av drivmedel i Sverige. Flera menar att biodrivmedel som tillverkas av livsmedelsgrödor, som till exempel etanol från spannmål eller biodiesel från raps, inte ger någon klimatnytta. De menar att dessa biodrivmedel tränger under matproduktion och på så vis tvingar fram nyodling av livsmedel i andra länder. Där antas markerna vara kolrika och släpper därmed ut mycket koldioxid. Man drabbas av så kallade indirekta markeffekter. Men enligt Pål Börjesson, som är forskare vid Lunds Tekniska Högskola och huvudansvarig för rapporten, så finns det inte belägg för något sådant samband vid dagens produktionsnivåer.
– Vi har räknat rättvist och utifrån så liknande förutsättningar som möjligt. Enligt våra resultat finns inget som pekar på att biodrivmedel som görs på svenskodlade grödor under dagens förutsättningar skulle leda till indirekta markeffekter, alltså nyodling i exempelvis Sydamerika eller Asien.

Biogas bäst i test
De drivmedel som ingick i studien var biogas från sockerbetor, vall, majs samt restprodukter i form av hushållsavfall, industriavfall och gödsel, biodiesel från raps, etanol från vete och sockerbetor samt etanol från sockerrör från Brasilien. Även samproduktion av biogas och etanol från vete ingick. Det biodrivmedel som visade sig ha störst klimatnytta var biogas från gödsel. Klimatnyttan beräknades till 148 procent i jämförelse med bensin och diesel. Den största indirekta vinsten när det gäller gödsel består att metan- och lustgasläckage minskar. Alternativet till att röta gödslet till biogas är att det lagras och då sker utsläpp av metan som är en 25 gånger starkare växthusgas än koldioxid. Även de drivmedelsalternativ som i studien gav minst klimatnytta, rapsdisel och etanol från vete, var dubbelt så bra jämfört med EU:s direktiv om att biodrivmedel ska minska utsläppen av växthusgaser med minst 35 procent jämfört med fossila bränslen.

Rapporten är skriven av Pål Börjesson, Linda Tufvesson och Mikael Lantz. En kritisk granskning av rapporten har utförts av ILV, Svenska Miljöinstitutet, på uppdrag av Svenskt Gastekniskt Centrum

Och vad pågår i ekodjungeln just nu?

I veckan öppnar Finland sin första ekologiska äventyrspark, Flowpark, vid Skanssi i Åbo. Där kan man roa sig på äventyrsbanor som är byggda uppe i träd. I Europa är den här typen av äventyrsparker rätt vanliga och speciellt i Tyskland är de populära. I Finland är Flowpark den första av sitt slag.

För första gången har forskare tagit samlat grepp om svenska biodrivmedel och analyserat vilken miljöpåverkan de har, både i förhållande till varandra och till de fossila alternativen bensin och diesel. Nu är studien klar och resultaten presenteras vid ett öppet seminarium i Stockholm den 24 maj.

Ett annat seminarium, om ekologisk djurhållning och hållbar utveckling hålls vid SLU i Uppsala den 25 maj. Där diskuteras frågor som; Hur står det till med den svenska animalieproduktionen? Är den ekologiska djurhållningen bättre för djuren än den konventionella, och i vad mån bryr sig konsumenterna om hur djuren mår?Vad säger forskningen och vad visar praktiken?

Sveriges första ekologiska brölopsmässa hålls i Linköping den 29 maj. Där samlas områdets ekologiska aktörer för att erbjuda mässbesökarna ett utbud av ekologiska varor och tjänster.

Samtidigt beräknar FN att världens odlingsbara mark tar slut redan 2050, vid denna tidpunkt beräknas 80 procent av jordens befolkning då bo i städer. Vi måste alltså hitta vägar att på litet utrymme, mitt inne i stadsmiljöer kunna odla mat till många, många människor. Plantagon International AB presenterade i juni 2009 sin lösning på hur det kan gå till. Ett slutet system i en sfärisk glasbyggnad med helixformade odlingsbanor. Alltså ett stort växthus som ska tillhandahålla tio gånger mer odlingsbar yta än den markyta som används till byggnaden.

Och för att inte sluta här så lanserar Jozo salt fyra nya saltvarianter och tre av dem har blandats med ekologiska kryddor. Och Semper tar bort etiketten närproducerat från sin ekologiska burkbarnmat för att inte förvirra konsumenterna eftersom det inte finns regler för vilka livsmedel som får betecknas som närproducerade.