Earth hour

Första gången Earth hour hölls var i Sidney/Australien 31 mars 2007 på initiativ av Världsnaturfonden och lokala miljöorganisationer.Fenomenet, som har som mål att sända en kraftfull signal till världens beslutsfattare att uppmärkssamma klimatfrågan, har snabbt spridit sig över världen Förra året deltog 4616 städer i  i 128 länder, närmare en miljard människor i hela världen, varannan svensk lär ha släckt ljuset!
Den 26 mars kl. 20.30 är det dags igen...
Läs mer här

Tysk kemijätte bakom bidöden.

Ett mycket populärt växtskyddsmedel tros ligga bakom den omfattande bidöden. Nu pekas produkter från ett tyskt kemiföretag ut i en amerikansk forskarrapport, skriver the Independent.

Det har länge funnits misstankar mot att en grupp växtskyddsmedel som kallas neonicotinoider - ett slags nervgift - ligger bakom den stora utslagningen av bisamhällen. Resultatet från en opublicerad amerikansk rapport stärker bevisen, skriver the Independent.
Neonicotinoider används i första hand för att skydda raps- och majsodlingar. Den första storsäljaren på marknaden hette Imidacloprid och släpptes ut i början av 90-talet. Men medlet har en oförutsedd och mycket negativ påverkan på insekter, inte minst på bin.
En amerikansk studie som utförts vid statliga insektslaboratoriet i Beltsville visar att insekternas känslighet för infektioner ökar även vid mikroskopiska doser. Neonicotinoid tas systematiskt upp av växtens alla delar – även nektar och pollen. Det betyder att pollinerade insekter tar med sig giftet tillbaka till sin koloni och sprider det vidare.
Resultaten från studien har till forskningsledaren Jeffrey Pettis förvåning efter två år ännu inte publicerats.
Flera biodlare och miljöorganisationer menar att det inte går att bortse från de starka bevisen mot neonicotionoid och att medlet borde förbjudas. De menar att den gett upphov till massdöden i bikolonier som först drabbade USA men som senare observerats i flera andra länder.
Användningen av Neonicotinoid har ökat stort sedan den tyska kemijätten Bayer lanserade produkten i början av 90-talet.
Medlet får säljas i USA och Storbritannien men har förbjudits i Frankrike, Tyskland och Italien. I Storbritannien besprutas idag var fjärde hektar med medlet.
Det tyska kemiföretaget Bayer hävdar att växtskyddsmedlen är säkra om de bara hanteras på rätt sätt. De vill heller inte kommentera den opublicerade amerikanska studien.

Av Erik Klefbom

Opublicerad forskarrapport: Miljöaktuellt

Tufft läge för indiska bönder

Sedan 1997 har över 200 000 bönder i Indien begått självmord. Till orsakerna hör Gmo, illegala jordbrukssubventioner och korruption.

Sedan ett drygt decennium tillbaka lever många av Indiens bönder under enorm press. Problemen började 1995 då Världshandelsorganisationen, wto, bildades och landet öppnade sin marknad mot resten av världen. Priserna på bomull sjönk då tack vare det amerikanska jordbruksstödet. Ett av de värst drabbade distrikten blev Vidarbha, en trakt som med sitt torra klimat egentligen är illa lämpad för bomullsodling.

Tidigare hade delstatsregeringen i Maharashtra, där Vidarbha ligger, givit bönderna finansiellt stöd. Men när Maharashtra sökte lån från Internationella valutafonden, imf, för att bygga ett hortikulturellt centrum, var ett av deras krav, att jordbrukssubventionerna skulle avbrytas. Kritiker menar att det är fel att usa, med sitt stora inflytande i imf, berövar indiska bönder understöd samtidigt som de subventionerar sin egen bomullsproduktion. Problemet som de indiska bönderna stod inför var ständigt ökande produktionskostnader,

parat med ett sjunkande pris. När monsunen dessutom slog ut två skördar 2004 började bönderna skuldsätta sig. I början av säsongen behövs krediter för att täcka såkostnaden. Antalet statliga banker på landsbygden har minskat successivt och har dessutom ett lånetak som långt ifrån täcker allas kreditbehov. Följaktligen har lantbrukarna blivit hänvisade till privata långivare som tar allt mellan 15 och 50 procents ränta. Skulderna ackumuleras i en ond cirkel. Till sist räcker det med någon extra utgift, som hemgifte åt en dotter, eller en sjukhusräkning, för att bördan ska bli för tung att bära. 2005 började det amerikanska bolaget Monsanto att kraftigt marknadsföra sitt genmodifierade utsäde Bt-cotton i Maharashtra. Men de glömde berätta att Bt-cotton, som kostar femdubbelt mer än lokalt utsäde, också kräver 50 procent mer vatten. Det påpekar Kishor Tiwari, aktivist från Vidarbha som med sin organisation vjas kämpar för böndernas rättigheter.

Visserligen skyddar Bt-genen mot angrepp från brunaktigt knölfly, men istället har Bt-plantorna attackerats av svamp och rotröta. Så även om skörden är dubbelt så stor från Btplantor, krävs fyra till sex gånger mer bekämpningsmedel, samt mer konstgödsel, berättar Kishor Tiwari. Över 200 000 bönder i Indien har begått självmord sedan 1997, men trots många rapporter i ämnet har regeringen i Maharashtra inte lyckats bistå de över 430 000 bönder som klassats som extremt stressade av regeringens egna utredare (en kommitté kring självmordsfrågan, ledd av Punes universitets vicekansler, Narendra Jadhav).

”Tyvärr agerar våra politiker lakejer för multinationella bolag istället för att bry sig om böndernas situation”, säger Kishor Tiwari. Trots att det globala priset på bomull har stigit sedan 2008 på grund av en

ökande biobränsleproduktion, har de indiska bönderna inte lyckats dra nytta av detta. Istället kommer det låga indiska bomullspriset tyg- och klädtillverkarna till gagn, berättar den prisbelönte indiske journalisten Palagummi Sainath, som bevakar frågan för tidningen The Hindus räkning.

Av: Hanna Sistek frilansjournalist
Frilansjournalister och skribenter. Hanna Sistek är baserad i Delhi under vintrarna och reser resten av året. Hon skriver bland annat för DI, Amnesty Press, Ottar och Civilekonomen.