Tufft läge för indiska bönder

Sedan 1997 har över 200 000 bönder i Indien begått självmord. Till orsakerna hör Gmo, illegala jordbrukssubventioner och korruption.

Sedan ett drygt decennium tillbaka lever många av Indiens bönder under enorm press. Problemen började 1995 då Världshandelsorganisationen, wto, bildades och landet öppnade sin marknad mot resten av världen. Priserna på bomull sjönk då tack vare det amerikanska jordbruksstödet. Ett av de värst drabbade distrikten blev Vidarbha, en trakt som med sitt torra klimat egentligen är illa lämpad för bomullsodling.

Tidigare hade delstatsregeringen i Maharashtra, där Vidarbha ligger, givit bönderna finansiellt stöd. Men när Maharashtra sökte lån från Internationella valutafonden, imf, för att bygga ett hortikulturellt centrum, var ett av deras krav, att jordbrukssubventionerna skulle avbrytas. Kritiker menar att det är fel att usa, med sitt stora inflytande i imf, berövar indiska bönder understöd samtidigt som de subventionerar sin egen bomullsproduktion. Problemet som de indiska bönderna stod inför var ständigt ökande produktionskostnader,

parat med ett sjunkande pris. När monsunen dessutom slog ut två skördar 2004 började bönderna skuldsätta sig. I början av säsongen behövs krediter för att täcka såkostnaden. Antalet statliga banker på landsbygden har minskat successivt och har dessutom ett lånetak som långt ifrån täcker allas kreditbehov. Följaktligen har lantbrukarna blivit hänvisade till privata långivare som tar allt mellan 15 och 50 procents ränta. Skulderna ackumuleras i en ond cirkel. Till sist räcker det med någon extra utgift, som hemgifte åt en dotter, eller en sjukhusräkning, för att bördan ska bli för tung att bära. 2005 började det amerikanska bolaget Monsanto att kraftigt marknadsföra sitt genmodifierade utsäde Bt-cotton i Maharashtra. Men de glömde berätta att Bt-cotton, som kostar femdubbelt mer än lokalt utsäde, också kräver 50 procent mer vatten. Det påpekar Kishor Tiwari, aktivist från Vidarbha som med sin organisation vjas kämpar för böndernas rättigheter.

Visserligen skyddar Bt-genen mot angrepp från brunaktigt knölfly, men istället har Bt-plantorna attackerats av svamp och rotröta. Så även om skörden är dubbelt så stor från Btplantor, krävs fyra till sex gånger mer bekämpningsmedel, samt mer konstgödsel, berättar Kishor Tiwari. Över 200 000 bönder i Indien har begått självmord sedan 1997, men trots många rapporter i ämnet har regeringen i Maharashtra inte lyckats bistå de över 430 000 bönder som klassats som extremt stressade av regeringens egna utredare (en kommitté kring självmordsfrågan, ledd av Punes universitets vicekansler, Narendra Jadhav).

”Tyvärr agerar våra politiker lakejer för multinationella bolag istället för att bry sig om böndernas situation”, säger Kishor Tiwari. Trots att det globala priset på bomull har stigit sedan 2008 på grund av en

ökande biobränsleproduktion, har de indiska bönderna inte lyckats dra nytta av detta. Istället kommer det låga indiska bomullspriset tyg- och klädtillverkarna till gagn, berättar den prisbelönte indiske journalisten Palagummi Sainath, som bevakar frågan för tidningen The Hindus räkning.

Av: Hanna Sistek frilansjournalist
Frilansjournalister och skribenter. Hanna Sistek är baserad i Delhi under vintrarna och reser resten av året. Hon skriver bland annat för DI, Amnesty Press, Ottar och Civilekonomen.